Vi känner smak med hjälp av smakreceptorer på tungan. Mat och näringsämnen kan innehålla ämnen med olika smaker. Kemikalien fenyltiokarbamid (PTC) har en bitter smak. 23andMe använde en markör i genen som kodade för smakreceptorn TAS2R38 för att ange sannolikheten för att du ska kunna känna den bittra smaken av rå broccoli. Det var markör rs713598 (kromosom 7; position 141673345) som kan vara antingen G eller C. På aminosyranivå blev det A49P (från Alanin till Prolin på position 49) i proteinet. En gen med ett C på positionen ledde till mindre sannolikhet att känna smaken. Av de som var homozygota för C kunde bara en tredjedel känna den bittra smaken. Bland de heterozygota var det däremot hälften.
Nå, hur såg det ut hos mig? Min mor var heterozygot så hon hade en 50%-ig sannolikhet att känna smaken medan min far var homozygot för C så sannolikheten för honom skulle bli 33%. Precis som min mor var jag heterozygot. Jag ska skulle alltså kunna känna denna typ av bitter smak, i alla fall var sannolikheten lika stor för båda möjligheterna. Själv tror jag att jag kan känna bitterheten.
Genotyp - CG.
REFERENSER (från 23andMe)
Bufe B et al. (2005). The molecular basis of individual differences in phenylthiocarbamide and propylthiouracil bitterness perception. Curr Biol. 15(4):322-7.
Genick UK et al. (2011). Sensitivity of genome-wide-association signals to phenotyping strategy: the PROP-TAS2R38 taste association as a benchmark. PLoS One. 6(11):e27745.
Kim UK et al. (2003). Positional cloning of the human quantitative trait locus underlying taste sensitivity to phenylthiocarbamide. Science. 299(5610):1221-5.
Mennella JA et al. (2005). Genetic and environmental determinants of bitter perception and sweet preferences. Pediatrics. 115(2):e216-22.