När vi pratar om flera anlag som kan variera längs en kromosom (exempelvis SNP) talar vi om haplotyper. Kromosomerna genomgår under meiosen (reduktionsdelningen som ger könsceller) överkorsningar som blandar föräldrarnas kromosomer. Vilket innebär att du inte ärver din farmors kromosomer intakta. Nej, på vägen genom din far blandades de med din farfars. Resultat blir att det genetiska materialet som överförs mellan generationerna blandas om rätt ordentligt. De anlag som ärvs tillsammans tillhör samma haplotyp och sägs vara kopplade.
Haplotyper och kopplade gener (eller genetiska markörer) är begrepp som används när man diskuterar populaioner eller flera individer. När vi studerar en del av en kromosom tittar vi på en haplotyp. Människor har alltså två haplotyper för varje kromosomområde. En som ärvts från vardera föräldern.
Y-kromsomen
På Y-kromosomen finns långa områden där ingen överkorsning förekommer. Det innebär att de mutationer som sker i könscellinjen ärvs av sönerna. Y kromosomen har ett nedärvningsmönster som skiljer sig från andra kromosomer. Alla anlag eller markörer på del av Y-kromosomen där inga överkorsningar förekommer är absolut kopplade och utgör en haplotyp. När mutationer eller förändringar sker ärvs de vidare och vi talar om en ny haplotyp, den bildas genom att förändringar ansamlas.
Det här kan användas för att studera hur Y-kromosomen ärvts genom generationerna från far till son.
Mitokondriekromosomen
Det finns ytterligare genetiskt material som ärvs som en enhet och inte blandas genom generationerna, nämligen mitokondriernas DNA (mtDNA). mtDNAt är 16000 bp och även här ansamlas mutationer som ärvs vidare av alla barn. Det innebär att man kan använda mitokondriehaplotyperna för att följa hur de ärvts från mor till dotter genom generationerna.
Så om man vill ta reda på vilka anfäder och anmödrar man har kan en man låta undersöka sin Y-kromosom och sitt mtDNA. En kvinna kan göra samma sak om hon använder sin fars Y-kromosom och sitt mtDNA. Nu ska man inte dra alltför stora växlar på detta. Genetiken säger fortfarande väldigt lite om vem vi är. Dessutom innehåller det genetiska material som går att följa tillbaka genom årtusendena väldigt få gener.
Autosomerna
De flesta av våra anlag ligger på autosomerna som vid varje generation genomgår överkorsning som medför att haplotyperna blir kortare och kortare för varje generation. Men för att följa hur anlag ärvts över en kortare period på kanske bara några tusen år kan de antagligen användas, åtminstone till en del. Eftersom överkorsningarna sker slumpvis kommer haplotyperna (de regioner som ärvs tillsammans) att bli kortare och kortare för varje generation.